Ibland vill jag bara blunda o bara vara, ibland vill jag bara blunda o låtsas att allt är bra.. men det räcker inte alla ggr att låtsas att allt är bra.. det går inte o ibland måste man stanna upp o ta till sig sanningen o tänka efter hur det egentligen är..

Det har jag gjort idag, jag har öppnat ögonen o sett det.. jag har stannat upp o tänkt!

Jag har blivit klanrad för det idag, jag har fått skit för det.. för att jag lättade mitt hjärta o sa som det var.. Jag säger inte att jag är guds bästa barn o att jag inte har gjort fel.. Ingen är felfri, det finns ingen som inte har nåt i ryggsäcken.. Inte jag, inte du, inte han o inte hon..

Jag vill skrika.. jag vill slå huvudet i väggen o bara försvinna.. Jag gråter, vet inte hur många liter tårar som har runnit ner för mina kinder idag.. jag gråter så jag hyperventlierar..

Finns det nån utväg?
Finns det nån lösning?
Kan jag?
Vill jag?

Åh va störd jag blir. Jag ska lägga mig i sängen nu o gråta.. Önskar att jag hade nån att prata med just nu om detta.. men det har jag inte. Får se om jag drunknar i mina tårar.. kanske lika bra?