Man eller kvinna?
Tycker ärligt talat synd om mig själv!
Jobbar & står i!
Tårar..
Det där med att jogga!
Men mina tankar går ju såklart till Norge idag. Det är fruktansvärt!! Jag är hemskt berörd av detta & jag mår dåligt av det! Vart är världen på väg?? Nä fy!! Lider med alla drabbade & tänker som så: att man vet aldrig hur morgondagen ser ut! Ta hand om varann & visa dom ni älskar att ni verkligen gör det! Imorgon kan det vara försent!
Ska tända ljus när jag kommer hem!
Känsligt!
Tycker dock att vädret inte har vart bra..vart är värmen?? Jag har ingen lust at bada när det är kallt i luften, i mitten av juli.. känner mig bitter, men så är det.. jag behöver riktiga stekheta dagar, för att kunna ta emot hösten, men det kommer väl, när en annan börjar jobba.. Sa jag att jag känner mig bitter inför detta?
Om 1 vecka gör jag det... då har jag jobbat min första dag efter 4 ½ veckas semster.. känns bra.. helt ok faktikst! Hade ju helst sett att hela familjen började jobba/gå i skolan/dagis, men mina hjärtan får vara hemma i några veckor till, men snart får äntligen Noel börja på dagis! Finaste killen!
Jag är off.. jag mår sisådär, jag kan lixom inte sätta fingret på vad det är, men det är en massa.. jag vill bara gråta, men får bita mig hårt i läppen & le åt mina vackra barn iaf.. fast inte alla ggr det går, när dom trotsar mer än det är möjligt, så kan man allt tappa tålamodet.. Ska ha mens på söndag.. PMS kanske då..
Men min träning & bra kost har gått & gömt sig, jag vet att det är normalt att man slappar till på semestern & att man kan dricka & äta gott & njuta & UNNA sig... tänk vad jag hatar det ordet.. det kryper i mig när folk säger till mig att jag ska UNNA mig det, jag är värd det.. jag känner inte mig värd nåt egentligen..
Alltså, när jag går i affären & hämtar chips eller gods eller dylikt, så känns det som att alla tittar på mig, ska det där fettot verkligen äta det där? Det är ju verkligen det SISTA hon behöver.. Det är sjukt jobbigt, för jag vet att jag inte är ett fetto längre.. jag är ganska normal & jag har typ 6-7 kg kvar till målet, jag har gått ner 45 kg, jag har verkligen gjort det, men har så himla svårt att ta in det.. att förstå & att släppa taget om att jag inte är FET längre...
Detta är sjukt jobbigt & det är en hemsk ångest som gnager i mig dagligen! Jag kan gå upp i vikt igen tänker jag.. jag kan det om jag inte rör på mig eller äter relativ nyttig kost.. jag kan inte smälla i mig masa skit, jag måste tänka, tänka, tänka.. det gör mig galen, gaaaalen!!!!!
Jag vet, jag har gjort detta själv, många frågar om jag har opererat mig.. men jag har verkligen gjort detta, all by my self!! Jag kan sträcka på mig, vara stolt & verkligen ska jag ta emot all beröm jag får & alla komplimanger, men har så svårt..
Detta knäcker mig... sorry, var bara tvungen att få ut detta.. känner att jag behöver en axel att gråta på just nu, fast då får Lina somna först & Martin komma hem..
Herrejisses...
Kärlek!
Är tacksam för allt du gjort, speciellt nu sen Sandra gick bort. Du har hjälpt mig mycket ♥ Tack ♥
Det stod idag på min logg, den som postat det är Denise, ni vet http://denisehinkelman.webblogg.se/ den där.. :D Kan inte med ord beskriva hur glad jag blev när jag läste detta, att jag gjort sån inverkan på henne & att hon känner sån tacksamhet gentemot mig!
Det Denise har vart med om önskar jag ingen.. så hemskt! Men hon är helt klart den starkaste kvinnan jag mött, hon har ett hjärta av guld & en vilja av stål, underbara människa! ♥
Idag är det sådär..
Men mensen startade & gör sitt lilla till.. fy bubblan va jag hatar mens.. blä!!
Dagen ska väl fortsätta bra hoppas jag.. vi ska efter lunch åka hem till Vickan & hennes barn.. Vickan får mig ofta på bra humör, snacka om positiv & glad person! <3 Är så glad att jag har henne & att jag lärt känna henne! Är tacksam över att den mest elakaste människan förde oss samman.. inte tacksam till henne, men till hela vänskapen med Vickan! :)
Äh lägger ner här nu, en positiv sak är ju att jag har mina älskade barn! <3
Btw.. 1 kilo minus igen, snart 45 kg ner! :)

Vickan på kryssningen vi gjorde i sommras.. galenpannan! <3
Varning för gnäll!
Jag har vart hemma sen Maj 09.. ganska lång tid tycker jag, som älskar att jobba, vara ute bland folk & framför allt, få in en lön på kontot varje månad!
MEN jag känner så att mina barn behöver gå på dagis, jag känner att mamman & pappan behöver jobba! Är ni med? Jag vet att det är långt ifrån alla som känner som jag, men så här känner iaf jag..
Jag känner att mina älskade troll är lite understimulerade & jag eller jag ska väl säga VI anser att det barnen får på dagis kan vi inte ge dom hela vägen ut! Lina ska ju börja den 28:e februari, vilket ska bli underbart skönt för alla.. hon längtar så hon håller på att spricka!! :D Jag märker hur trött hon blir på mig & sin lillebror ibland.. ;)
Ja man är bra sugen på att få in 2 heltidslöner igen.. så man kan leva lite mer om ni förstår.. mammapengen är ju skrämmande låg!! Jag ska börja jobba heltid den 1 juni! Martin ska vara hemma med Noel tills Augusti, då jag hoppas att han får dagisplats som vi är lovade! Men det ska han väl! :D Ska i början jobba heltid, sen får vi se hur det funkar, men det ska nog gå bra, man är ju ledig i veckorna & slutar tidigare ibland, så det blir ju inte riktigt heltid på dagis heller.. vi ska prova, annars får jag gå ner i tid.
Men men.. dagarna går här hemma, en del går snabbt & en del gå sakta.. ibland har vi nåt att göra, ibland inte.. Lina har stoooora problem att leka i sitt rum, att underhålla sig själv en liten stund.. vilket är påfrestande för alla.. jag vet att många av mina vänner jobbar & inte har tid att träffas så ofta som jag skulle vilja.. Svårt.. svårt att beskriva den frustrationen jag känner, den frustration över att ge mina barn en rolig dag, varje dag!
Ska spela spel med Lina nu..
PMS!!
PMS
Har 2 ggr gett upp & satt mig ner & bara gråtit.. Martin jobbar över.. fan va less jag blir..
Har iaf fått barnvakt åt Noel på lördag.. men skulle behöva en dag själv nu med.. men men..
Mens snart hoppas jag, så den värsta irritationen går över.. :'(
Uppdaterad låst blogg
Saknad...

Sen så saknar jag som alltid, som hela tiden min fina storebror Fred & han fina fru Linda.. Har inyte setts sen vi var där i sommras & just nu & hela denna höst har det vart fullt ös här & har varken haft tid eller pengar till att åka över till Gotland..
Saknar er alla tre.. så det smärtar! <3

Leva på hoppet..
Orka lixom.. känns som att det aldrig kommer att ske lixom.. funderar o funderar o det känns som att vår tur aldrig kommer att komma..
Äh... så är det..
Stora funderardagen...
Så sjukt mycket tankar har passerat i mitt huvud nu..
Men jag tror eller vet nog att vi har kommit fram till en lösning.. vägen dit är lång, kan va rak, kan vara krokig..
Men så här kan det iaf inte fortsätta.. jag sätter ner foten i backen nu, tänker inte ta emot nå mera skit nu..
Hejda
Åhhhh...
Jag hoppas..
Jag vill..
Jag vågar inte tro...
...Snälla...

Ur Lina mun
Jag: Tänk Lina att Conny o Milla har fått en bebis..
Lina: Aaaa
Jag: Det är din kusin Lina, som Malte o Ida
Lina: Ja.. det är bara min kusin va?
Jag: Ja.. jag ska inte ta honom..
Lina: Nä.. du har egen kusin o han är upp i luften, i himlen...
Fatta.. jag vart heeelt tårögd.. min vackra prinsessa!! Hon förstår så mycket!!
Jag tänker på dig kusin Jim.. varje dag!!



Min fiina kusin!!
Du lyser upp mitt mörker och
jag känner du är med"
Begravning idag.. tungt..
Mmmm..
Världen förändras o kommer aldrig bli sig lik
Livet
Hejsan.. Nu har jag jobbat klart min helg för denna gång o det känns ju himla bra, verkligen!! Det har gått fint. Lördagen jobbade jag med min honey bunny Kicki o idag med min andra mamma Åsa.. Så skönt att jobba med dom! Riktigt bra vänner o alltid glada o trevliga.. Inga sura miner där inte.. :)
Livet är verkligen konstigt.. Ibland undrar man bara va fan man har gjort för att livet ska gå emot en som det gör..
Igår fick jag det hemska beskedet att min kusin har avlidit, 17 år gammal.. Hela min värld stannade o jag kan inte fatta det.. Mina tankar går självklart till han familj, min farbror o faster o hans bröder, med familjer.. Min farmor o farfar.. att överleva sitt barnbarn lixom.. Jag är helt tom.. han va ju bara barnet.. Tänk va orättvist det kan vara.. :(
Jag vet inte vad jag ska säga.. Vila i frid lilla gubben.. sov gott!!! :'(
Motivationen till att skriva försvann jag ska nog bada..
Verkligheten..
Det har jag gjort idag, jag har öppnat ögonen o sett det.. jag har stannat upp o tänkt!
Jag har blivit klanrad för det idag, jag har fått skit för det.. för att jag lättade mitt hjärta o sa som det var.. Jag säger inte att jag är guds bästa barn o att jag inte har gjort fel.. Ingen är felfri, det finns ingen som inte har nåt i ryggsäcken.. Inte jag, inte du, inte han o inte hon..
Jag vill skrika.. jag vill slå huvudet i väggen o bara försvinna.. Jag gråter, vet inte hur många liter tårar som har runnit ner för mina kinder idag.. jag gråter så jag hyperventlierar..
Finns det nån utväg?
Finns det nån lösning?
Kan jag?
Vill jag?
Åh va störd jag blir. Jag ska lägga mig i sängen nu o gråta.. Önskar att jag hade nån att prata med just nu om detta.. men det har jag inte. Får se om jag drunknar i mina tårar.. kanske lika bra?